söndag 29 juli 2007

Träna hjärnan

Jag har köpt ett Nintendo DS (Lite).

Därefter köpte jag Dr. Kawashimas Brain Training.

Vi har jättekul. Jag och min hustru tränar flitigt varje dag. Jag har lyckats träna ner min hjärna till 21 år (20 är det bästa man kan få) så det går ganska bra. Jag har märkt en väldigt tydlig tendens. Mina resultat går käpprätt åt skogen precis efter att jag har ätit. Bäst resultat får jag om jag testar mig precis innan jag går och lägger mig. Då är tydligen min hjärna som mest uppe i varv.

Fast om jag slår rekord då får jag förstås svårt att somna efteråt...

110-ohmare!

Jag har hittat nya kakor!

150-ohmarna har fått småsyskon. Först hittade jag 120-ohmare med chilismak men det kändes lite för mycket så jag struntade i dem. Sekunderna innan jag var på väg därifrån landade ögonen på 110-ohmare med Latte-smak. Helt kalas. Ingen tvekan. Detta är mina nya favoriter.

Bilder kommer senare.

Touren är över

Cykelsportens stora kraftprov är över för den här årgången. Det var vackrare än någonsin och jag är nu helt övertygad om att jag kommer att stå på en alpväg och skrika mig hes vilket år som helst. Jag ska bara skaffa mig en husvagn först. Och en satellit-tv så att jag kan få in Vacchi och Adamsson såklart.

Nu är det bara en vecka kvar till lift-off för Endeavour. De ska flyga upp med S5-trossen och förbereda för ytterligare strömförsörjning av ISS. Senare kommer även S6 upp och P6 som funnits uppe sedan länge kommer att flyttas till sin nya plats. Men det blir ett senare uppdrag.

Därefter kommer september och då blir det cykel igen. Vuelta España ploppar igång med en härlig etapp i Vigo den första september.

6. Hatten av för Rowling

Harry Potter and the Deathly Hallows

Då var serien om Harry Potter genomläst. Det var några dagar sedan jag läste klart sista boken. Det tog bara ett par dygn att plöja den. Rowling är bra på att skriva action-fantasy.

Jag skulle kanske ägna mig åt att skriva någon form av recension, men jag avstår ett tag så att fler hinner läsa boken. De mest hängivna har iofs säkert redan läst den.

lördag 28 juli 2007

Dalhalla missinassen


En magisk upplevelse.

Jag och min hustru fick som överraskningspresent en resa till Dalhalla för att se på Kalle Moraeus med vänner. Vännerna bestod av Bengan, Orsa Spelmän, Dalasymfoniettan, Sanna Eriksson och Lisa Miskovsky. Det blev en fantastisk resa med början hos Hugo Alfvén och slut hos Benny Andersson (i stora drag).

Dalhalla är ett gammalt stenbrott i dagen som byggts om till konsertlokal. Vi har kunnat se det på TV med bland andra Robert Wells. Det är otroligt vackert med sin snäckformade spiralväg ner till grytans botten. Där finns en stor smaragdgrön sjö och en liten ö med ett magnifikt sceneri som öppnar upp mot en amfiteater där man hör så bra att man får använda proppar i öronen. Varför måste alla ljudtekniker vara lomhörda och dra upp volymen så högt? Det är tur att man lärt sig genom åren.

Stundtals var showen så vacker att man glömde andas. Däremellan var den så tokrolig att man skrattade så att man inte kunde andas. Galnast av allt var Bengans sydismedley i vilket Kalle och Sanna framförde ett trolleritrick som skulle få Joe Labero att häpna. Eller dö av skratt.

Jag kan rekommendera Dalhalla, bara för formen och ljussättningens skull. Jag rekommenderar även Kalle och hans vänner, var de än uppträder.

onsdag 25 juli 2007

Jahaja... så var det dags igen

Suck. Ännu ett rötägg har dopat sig och förstört god TV-underhållning. En av de få sporter man med fördel kan titta på via TV har fått ytterligare ett skott i ryggen. Jag talar såklart om dopingskandalerna i cykelsporten. Tour de France som redan innan detta stod på knäna och blödde börjar vackla. Tyska TV-kanalerna ARD och ZDF har redan dragit tillbaka sina sändningar och tagit hem 180 personer som följde touren.

Det kazakska laget (utan att nämna namnet) har fått åka hem. Tyska laget Gerolsteiner (som inte befunnits dopade) funderar på att skita i resten och åka hem. Det vore väldigt tråkigt, men troligen behövs det.

Idag kommer den tuffaste och hårdaste etappen och jag såg fram emot att få se. Nu vet jag inte om den blir lika rolig att titta på. Lite som att dricka avslagen och fesljummen öl.

Hurra för Vacchi och Adamsson som mässar ut antidopingvibbar från Eurosport. Nu är det er jag lyssnar på när ögonen grumlar sig och bilden blir suddig.

Fy på er alla fuskare! Skäms.

tisdag 24 juli 2007

5. Svart cirkel

Jonas Moströms bok Svart Cirkel markerar att jag kommit halvvägs i min föresats att plöja igenom tio böcker i år. Med tanke på att jag redan kommit något hundratal sidor in i sista Harry Potter så lär det väl inte dröja innan bok sex hamnar här också. Men mer om den sen.

Svart Cirkel gav mig en lätt mankellkänsla. Huvudpersonen Axberg känns som en lönnfet polis som blir/blivit singel och har problem med sin självbild och rökningen. Är det så med poliser eller är det en bra schablonbild att använda när man skriver kriminalromaner?

Boken i sig var rätt förutsägbar och jag listade ut vem boven var rätt tidigt. Jag blev även irriterad på smådetaljer som jag skulle ha kollat upp om jag var polis. Det var tydligen inte helt uppenbart för sundsvallspolisen.

En sak som jag gillar är den att personer blir irrationella i pressade situationer. I många andra krimmare så är boven kall och beräknande hela tiden. Här gör de den ena blundern efter den andra och det känns mer realistiskt.

Boken är helt okej som sommarläsning i hängmattan.

måndag 16 juli 2007

Semester!


Solnedgång på stranden.härligt väder till slut. Idag har jag skurat taket på stugan. Träningsvärk i hela kroppen. Då är det skönt med en promenad ner till havet.

söndag 8 juli 2007

Federer och Borg - spelar fem i rad

Roger Federer vann ikväll Wimbledon för femte gången i rad. Samma antal segrar har bara Björn Borg sedan tidigare. Enligt utsago var Björn på plats för att se det. Makalöst imponerande. Det är få gånger jag intresserar mig för tennis. Jag minns att jag sett Mats Wilander i Paris några gånger och kanske någon match till, men därefter är det inte mycket.

Grattis Roger!

Touren är igång!

Halli hallå!

Nu är Tour de France igång igen. Den här gången dopingfritt, får vi tro... Jag ska se det ändå. Idag har jag bara päst sex futtiga timmar i soffan. Det blir nog fler innan det blir augusti.

Thor Hushovd verkar vara i trim. Tvåa idag efter en blixtrande Robbie McEwen.

torsdag 5 juli 2007

noll sju noll sju noll sju

På lördag är det åter dags för ett spännande datum, 07.07.07.

I Lisabon ska de tydligen passa på, datumet i ära, att utse världens 7 nya underverk. Vad var det för fel på de gamla undrar man. Tja, de representerar ju antiken, så varför inte leta rätt på 7 nya som på något sätt representerar mer modern tid. Dessutom är det ju så att det bara är ett av de gamla underverken som finns kvar. Kolosser och hängande trädgårdar har alla gått under medan UFO-landningspyramiderna i Giza finns kvar.

Du får vara med och rösta. Jag har redan gjort det.

Jag vet inte om jag tycker att Stonhenge och statyerna på Påskön hör hemma i den församlingen. Antiken sträcker sig från 3.000 f.Kr till 500 e.Kr och det känns som om dessa tingestar hör hemma från en tid före detta, eller åtminstone samtida. På samma sätt bör man kunna stryka både Petra, Akropolis, Chichen Itza, Colosseum, Angkor och Kinesiska muren. De har liksom haft sin chans att bli antikens 7 underverk och de torskade redan då, så varför skulle de få en andra chans nu när inte ens pyramiderna i Giza får det, och de är ju redan underverk.

Kvar finns en hel del modernt krafs. Inte en chans att jag skulle rösta på Frihetsgudinnan i New York. Men jag förutsätter att det finns 300 miljoner amerikaner som glatt skulle göra det. Å andra sidan röstar jag gärna på Kristusstatyn i Rio de Janeiro som också är en staty och förmodligen lika 1900 som Frihetsgudinnan.

På det hela taget tycker jag att det är fel att rösta så här tidigt. Modern tid är ju inte slut än. Det är som att rösta fram 2007 års bästa poplåt redan i juli. Jag har ingen aning om vem som bestämde vilka de första 7 underverken skulle vara, men jag anser nog att vi bör vänta ett par tusen år till innan vi tar hänsyn till moderna verk.

När allt kommer omkring är det helt fel att rösta också. (Hejåhå va ja e neggo då) Titta bara på ESC och Melodifestivalen. Sekunden de införde telefonomröstning från folket så dog tävlingen. Att ingen annan upptäckte det förrän i år då The Ark snöplade bort sig begriper jag inte. När det finns en möjlighet att fuska så kommer människan att göra det, det ligger i människans natur. Därför kommer fel sju underverk att koras för att någon kommit på att massrösta för sitt alternativ. Det är lite som kommunism; Det ser bra ut i teorin, men funkar inte i praktiken.

Sådär. Har jag fått skriva av mig för en stund nu så jag kan återgå till jobbet måntro...?

söndag 1 juli 2007

Jag måste skratta...

Heheh, jag plockade just fram en ny bok ur högen med sommarlitteratur jag köpt på mig (som av någon outgrundlig anledning mest är kriminalromaner). Det råkade bli Jonas Moströms bok Svart Cirkel.

De första raderna jag läser säger så här: Egentligen var hon redan död. Hon dog för en vecka sedan när beskedet kom. Hon dog för tjugofyra år sedan när det hände. Det fruktansvärda...

Vänta lite... Det känner jag igen.

Var det inte en viss Lisbeth Salander som råkat ut för Allt det Onda.

Det är väl det som är grejen. Kriminalromaner är litteraturens dansbandsmusik*.

Nåja, jag ska väl inte bedöma boken på dess omslag, eller ens de två första meningarna. :o)

Nu ska jag läsa Jonas Moströms tre ackord.




* Det var jag som myntade uttrycket!

4. Flickan som lekte med elden

Hej å hå. Är posten dum mot mig så läser jag en bok istället.

Del 2 av Stieg Larssons serie (hur många det nu blir efter hans olyckliga bortgång) böcker om Mikael Blomkvist och Lisbeth Salander.

Det påstås att det här ska vara en fristående del och jag kan väl i mångt och mycket hålla med om att den är fristående från den första, men den lämnar väldigt många frågetecken hopkrullade efter sig. Jag hoppas att de rätas ut i trean.

Jag har ju fuskläst lite ur trean från den följetong som DN.se serverar i kulturupplagan. Det som slog mig var att mycket av slutet på tvåan kommer igen, nästan ordagrant, i trean. Det är som om han klippt och klistrat för att få historien i trean att gå ihop, eller hålla ihop med vad som har hänt tidigare. Många avsnitt kändes som en ren de'ja vue.

Boken är såklart otroligt spännande och Larsson har god hand med orden. Den här boken är inte riktigt lika explicit i våldet och det tycker jag är mycket bättre. Den här boken rekommenderar jag till de flesta som tål iallafall lite verbalt blod.

Det jag inte gillar är slutet, dvs det slut som saknas. Det är för mig en kolossal cliffhanger in i trean. Nu måste jag ju läsa trean för att se hur det går. Det låter inte speciellt fristående för mig.
Dessutom blir jag tvingad att läsa en liten snutt om dagen via DN, för jag vill inte köpa den inbundna boken från bokhandeln. Inte för att den är dyrare, utan för att den är STÖRRE än en pocket. Jag vill ha mina böcker i samma storlek och får snällt vänta på att förlaget* släpper den. Fånigt. Visst, inbundna böcker är snyggare och kanske tåligare, men en pocket är så mycket händigare att ha med sig i hängmattan och ryggsäcken.

Kul att Paolo Roberto är med i boken. Se för tusan till att han är med om ni gör en filminspelning av böckerna! Han är en kaxig jävel. ;o)


* Det är visserligen ett annat förlag som ger ut pocketutgåvan, men det är Norstedts som sitter och fiser på licensen. :x(