lördag 28 juli 2007

Dalhalla missinassen


En magisk upplevelse.

Jag och min hustru fick som överraskningspresent en resa till Dalhalla för att se på Kalle Moraeus med vänner. Vännerna bestod av Bengan, Orsa Spelmän, Dalasymfoniettan, Sanna Eriksson och Lisa Miskovsky. Det blev en fantastisk resa med början hos Hugo Alfvén och slut hos Benny Andersson (i stora drag).

Dalhalla är ett gammalt stenbrott i dagen som byggts om till konsertlokal. Vi har kunnat se det på TV med bland andra Robert Wells. Det är otroligt vackert med sin snäckformade spiralväg ner till grytans botten. Där finns en stor smaragdgrön sjö och en liten ö med ett magnifikt sceneri som öppnar upp mot en amfiteater där man hör så bra att man får använda proppar i öronen. Varför måste alla ljudtekniker vara lomhörda och dra upp volymen så högt? Det är tur att man lärt sig genom åren.

Stundtals var showen så vacker att man glömde andas. Däremellan var den så tokrolig att man skrattade så att man inte kunde andas. Galnast av allt var Bengans sydismedley i vilket Kalle och Sanna framförde ett trolleritrick som skulle få Joe Labero att häpna. Eller dö av skratt.

Jag kan rekommendera Dalhalla, bara för formen och ljussättningens skull. Jag rekommenderar även Kalle och hans vänner, var de än uppträder.

Inga kommentarer: