torsdag 13 december 2007

En liten juldikt

... i frispråkig pentyl-hexan-meter:


Julaftonsnattens köld är stel
kängorna knastrar och knarrar
säcken han bär den väger en del
knäna rister och darrar.

Klättra i skorsten och hoppa från fönster
paketer ska delas till häger och vönster
... och fort ska det gå
under endast EN natt ska han trippa på tå
och hinna till alla små barn
att fylla små strumpor av garn.

En liten frist gör dock jobbet mer smidigt
det är alla dumma svenskar som firar för tidigt.
Då kan han knata ner på stan
och köpa en tidning mitt på dan
för i tomtens roll frågar far'n;
Finns det några snälla barn?


Till alla små städer i alla små länder
att dela ut gåvor till oss, en i sänder.
Fort, några timmar högst, får räcka
för ett värv som tar minst en vecka.
Men med hjälp av Houdinisk akrobatik
kan han va' överallt med fraktal-kvantmystik.
Men att byta kläder är ett sånt fasligt sjå
för i Ryssland är tomten grå.


En jul när mor var liten
var var även tomten liten
Jenny Nyström förgyllde vår tomtekultur
precis som Bruno Liljefors djur.
På julottemorgon satt vi påpälsat bänkade
men nu har vi blivit försoffat förjänkade.

Tomten är numer en rundlätt stofil
som ett bolag ta'tt fram till sin grafiska stil
En röd coca-cola-stinn fetknopp
har han blivit på blott några år
om det här håller i blir det tvärstopp
i en skorsten, jo, det blir så det går.

Men vänta bara, Tomten bävar, i all jämställdhetsiver
att han får ett HBTQ-skruvat raff-set som river
och paljettprydd luva och rock, jo, jag tackar
med fransar och glitter och spetsiga klackar.

Tomten tänker; Min säck den är sliten, den får ni byta
men rör ni nåt annat, då börjar jag ryta
att grötrocken, den ska ni ge fan i
för den är från Georgio Armani.


Tusentals hustak i snöstorm och ånga.
Stundtals han tänker; Jag undrar hur många
kakor jag svalt och mjölkglas jag druckit.
Säckvävs-väv-säcken på ryggen har spruckit
presenterna leker titt-ut med varandra.
Tomten har ännu lång väg kvar att vandra.

Hmpff! Bortskämda barn. Han har tröttnat på gnället.
Önskar han fick ett glas konjak istället.

Tomten längtar till förr i ti'n
då tomtar var släkt med alver.
Nu är han tjock med ett präktigt grin
förr var han bara halver.

Nu får han bita i äpplet, det röda
och vördnadsfullt fortsätta utstå sin möda
och längta till sommarens grönska
och samtidigt trånande önska
åt Anna, Karl-Bertil, Charlottis och Tore
att föräldrarna själva tog tag, hur det vore
om de paketer bure, så han sluppe
och iställe kunne sutte uppe
i soffan, på en stol eller breve
å bare glane på TV.

Inga kommentarer: