tisdag 8 januari 2008

Sopberget växer i Neapel

Det är tydligen bråkigt i Neapel. Sophanteringen fungerar inte alls. Maffian sköter soporna och de är inte intresserade av att hämta dem. Följden blir att folk slänger soporna där alla andra slänger soporna, dvs lite varstans. På idrottsplatsen, utanför skolor eller direkt på gatan.

Under slutet av 80-talet var jag på resa genom Neapel och det slog mig att de redan då hade ett sopproblem. Då hade de veritabla berg på bakgårdarna så att det inte skulle synas från vägen. Men jag åkte tåg och tågbanan gick mellan bakgårdarna så allt jag fick se var sopor.

Jag känner även att vi är på väg åt samma håll här i Sverige. "Det är någon annas problem"-attityden är slående. I vår bostadsförenining har vi gemensamma soprum med två rejäla sopbingar i varje soprum. Dessa töms en gång i veckan (än så länge funkar detta utmärkt). Men detta är på gränsen av vad två bingar klarar av. Redan på måndagen når soporna upp till kanten och tömningen är inte förrän på torsdag. Någon gång har jag sett att byttorna varit rågade och någon istället ställt sin soppåse vid sidan av karet. Det är väl bara en tidsfråga innan någon sopåkare anser att de inte behöver plocka upp sopor som står vid sidan om kärlet. Än så länge funkar det.

I anslutning till vårt boende finns ett promenadstråk. Längs detta rastas hundar regelbundet. De flesta är duktiga och går efter med påse för att ta hand om hundens lortar. De flesta går därefter till närmsta gröna sopkorg och slänger sin fyllda påse. Men ingen går till nästa sopkorg om den första är full. Trots att det inte är mer än 100 meter mellan.

Det är otroligt hur fort utför det går så fort någon väl har börjat fuska.

2 kommentarer:

Hans Persson sa...

Du glömde att föreslå någon lösning.

Anton Ymer (pseudo) sa...

Oops.

Det var bara en reflektion.

Det var illa redan på 80-talet. Nu är det kravaller.

Ibland är det illa i vårt soprum. Om tjugo år kanske någon blir arg.