måndag 16 juni 2008

Hi Chapa'ai

I helgen var vi på besök på High Caparral i mossigaste Småland. Ett rejält svartbygge som påminner en hel del om Nimis på Kullaberg.

Det jag kan säga om nöjesparker i allmänhet är; de är alldeles för stora för att kunna hanteras på en dag, allmänheten är rätt slarvig när det gäller skräp trots att det finns soptunnor i vart tredje hörn, efter 40 år är det mesta rätt slitet, personalen verkar bestå av de delar av samhället som egentligen inte vill arbeta. High Chaparral skiljer sig inte från den beskrivningen.

Vi fick ett kit med biljetter och kuponger för att klara av dagen. Det visade sig att kupongerna var tryckta 1997 och attraktionsföreståndaren vägrade att ta emot dem. Lång näsa!

Showen med Lucky Luke var rätt tafflig men med lite slap-stick fick den iallafall de lättsinniga åskådarna på glatt humör. Ljudet var sprucket och på tok för högt som på alla publika tillställningar. Jag vet inte om ljudtekniker har lurar på sig eller bara står ett par kilometer bort men måste allt vara så gällt?

Den stora western-showen var däremot påkostad och riktigt bra. Det är imponerande tryck i deras skjutvapen, även om det bara är lösa skott. Det är häftigt att se stunttricken livs levande och utan flimklipp och datorgenererade effekter.

Maten var riktigt bra och god och grönkostavdelningen var rejält tilltagen.

Westernshowen och det faktum att barnen gillade tivolit gjorde dagen klart värd mödan. Men jag tror inte att jag kommer att åka dit igen, åtminstone inte på ett bra tag.

Inga kommentarer: