tisdag 29 juli 2008

30. Trofésamlaren

När vi var i stugan tidigare i somras passade vi på att göra en liten utflykt till Staden. Samma Staden som Sten Wall helst befinner sig i. Han åker inte gärna därifrån, även om han har en vän i Göteborg som han träffar ibland. Sten Wall är polisen, kriminalkommissarien, som är huvudperson i Björn Hellbergs deckare. Det är 18 böcker i serien om jag räknade rätt.

Vi brukar göra en avstickare till Staden varje sommar och hittils tycks vi träffa rätt på deras stads-fest-helg varje gång, även i år. Vi brukar gå till leksaksaffären och bokhandeln, ibland tar vi en sväng förbi konditoriet också. I år köpte jag en café macchiato från världens minsta bil istället. Därefter gick vi till bokhandeln enligt traditionen. Och vem står utanför om inte Björne boy himself, signerandes den senaste boken åt de som köpt den och så ville.

Vi gick förbi honom.

In i bokhandeln och köpte lite andra böcker, bland annat Trofésamlaren som är en tidigare bok i serien. Sen kände vi på barnens humör, och i viss mån vårt egna, att det var hög tid för lunch så vi skyndade på stegen. Jag dröjde efter för att betala medan de övriga gick till bilen. Jag köpte Nattvandraren också och gick ut till Björn och fick den signerad. Dessvärre hade jag inte så mycket tid att språka med honom. Det var synd. Det kändes lite som om han var pratsugen och jag hade definitivt massor av frågor åt honom, men det får vara till nästa gång.

Trofésamlaren då; Det är en hyfsad kriminalhistoria. Inte den bästa jag läst, men inte heller den sämsta. Det sker ett antal överfall på unga kvinnor i Staden och som ni kan gissa av boktiteln tar förrövaren troféer från kvinnorna. Den som inte är helt utan fantasi gissar säkert rätt på första försöket. Parallellt med detta händer en annan sak och efter ett tag så råkar dessa saker bli sammanflätade och det ena löser det andra och Sten Wall löser båda. Är man lite vaken så är det inte speciellt överraskande, men ändå underhållande.

Jag har läst andra recensera herr Hellberg och de har tyckt att han har ett lite krystat eller högtravande språk i sina böcker, men det håller jag inte med om. Jag gillar att han använder lite ovanliga ord här och där, det förgyller mitt litterära intresse. Jag kommer att läsa mer Hellberg framöver.

Inga kommentarer: