söndag 31 maj 2009

2009-18: Djur - Joyce Carol Oates

Det här är min första Oates. Jag har hört mycket om henne och efter den här boken kommer jag säkert att läsa fler. Just nu har jag ett par hyllmeter olästa böcker så det lär nog dröja, men bra böcker brukar finnas kvar i många år.

Djur handlar om en flickskola någonstans i nordöstra USA. Där finns en exotisk lärare som alla flickor tycks dra sig till. Han är inte speciellt snygg men har ändå enorm attraktionskraft. Huvudpersonen Gillian blir naturligtvis ditdragen också.

Sakta och säkert börjar bilden klarna. Till slut måste det ta slut. Men hur?

lördag 30 maj 2009

Tältdags


Natten kryper inpå. Scouterna sover. Endast tomten är vaken.

Tacogryta


smaskig mat på trangiakök.

Scouthajk


Sexton scouter ska tälta och snickra. Skoj!

måndag 25 maj 2009

2009-17: Solstorm - Åsa Larsson

Det här är en intressant kriminalroman. Den handlar om advokaten Rebecka Martinsson, som arbetar med ekonomisk juridik, som en morgon sätter kaffet i fel strupe när en av hennes barndomskamrater, via TV, berättas ha blivit ritualmördad i en kyrka.

En sak som irriterar mig i de flesta kriminalromaner är att huvudpersonen alltid springer omkring själv och sätter sig i den ena livsfarliga situationen efter den andra. Man ber aldrig om hjälp, kallar på kollegor eller ens tänker sig för innan man stolpar in i ett mörkt rum, tar barnen med sig på snöskotern till en stuga där mobilen saknar täckning. Det är liksom apkorkad blondin i en skräckfilm över alltihopa. Varför?

Rebecka har absolut ingen anledning att lösa det här mordet, ändå är det hon som gör det. Nu lyckas polisen också lösa fallet ungefär samtidigt och det räddar Rebecka ur knipan som hon inte skulle ha hamnat i från början.

Jag vet inte, kanske är det svårt att hitta på en bra historia om inte huvudpersonen är korkad men ändå smart nog att lösa gåtan.

Boken är spännande och belyser en hel del aspekter på frikyrkor, religion, sekter, ekonomiskt svinn, feghet, dumhet, mobbing, grupptryck och andra saker som behöver belysas.

När jag kollar vad Åsa Larsson skrivit om tidigare så ser jag att det är samma tre huvudpersoner som figurerar i alla böckerna, juristen Rebecka samt poliserna Sven-Erik och Anna-Maria. Solstorm verkar vara första boken i serien. Då hoppas jag att de blir smartare i de kommande böckerna.

Men det är underhållning.
Boken är bra. Läs den.

2009-16: Jennifer Staten - Max Barry

Den här boken har jag lånat av Hans. Tack för lånet.


Jennifer Staten utspelar sig i någon sorts nutid eller snar framtid fast i en sorts parallellt universum där USA tagit över stora delar av världen, åtminstone Australien. I den här verkligheten får innevånarna sitt efternamn från det bolag där de jobbar. Därför finns det tillexempel två John Nike. Jennifer är statsanställd och heter därmed Staten (efter Staten AB). Jennifer är ensamstående mamma.

Ett känt skobolag ska lansera sin nya kollektion och vidtager en minst sagt brutal marknadsföringskampanj. De mördar 14 ungdomar som just köpt nya skor. Det blir en hajp (fråga mig inte varför) och efter det ska alla ha såna skor. Jennifer, däremot, försöker stoppa det hela och ställa de ansvariga inför rätta. Det blir en jakt över hela världen. Flyg hit och flyg dit.

Det är en spännande och intressant bok som tar upp en hel del skrämmande aspekter på kapitalismens egenskaper i dess yttersta spets. Vill vi verkligen dit?

Vill du veta hur boken slutar får du läsa den själv. Jag tycker att det är värt det.

lördag 16 maj 2009

2009-15: Utan onda aningar - Jan-Sverre Syvertsen

Ytterligare en norsk krimi.

Det här är en aktuell och trovärdig kriminalroman. Den handlar om 14-åriga Tonje som försvinner spårlöst och hittas i ett kärr i närheten. Det visar sig sedan att det inte var Tonje de hittade, utan en svensk tjej som försvann för två månader sedan. De börjar nysta i vad de båda flickorna kan ha haft gemensamt och finner att de båda har tjattat på nätet och varit minst sagt oförsiktiga.

Det är bra tempo i boken. Jan-Sverre skriver bra. Jag lyckades förvisso gissa förövaren ganska tidigt i boken men jag tar inte det som något dåligt tecken.

Boken avslutas med lite nettikett, dvs några bra förhållningsregler för hur man ska bete sig på nätet. Nu är frågan hur jag ska få min 14-åriga dotter att läsa både boken och reglerna - och dessutom på något sätt ta till sig ett bättre beteende i förlängningen. Nåja, jag har en handfull år kvar innan min dotter är 14 så jag får väl fundera till dess.

fredag 15 maj 2009

Tänk om saker var osynliga...

här.

Snygga dagvattenbrunnar i Brasilien

Kolla här. Det är dagvattenbrunnar (storm drains) som någon har förskönat genom att måla dem till något annat samtidigt som man tar vara på gluggen. Jag gillar mest den hostande rökaren framåt slutet av listan. Mest för att man tagit tillvara på den lilla stolpen och gjort den till en fimp.

Visste ni förresten att ordet fimp är fikonspråk. Fikonspråket går ut på att man delar upp ett ord i dess stavelser och mixar (och kastar om) det med ordet fikon uppdelat i stavelserna fi och kon. En stump från en cigarett blir då fimp stukon. Med tiden tappade man bort stukon och kvar blev ordet fimp.

Kaffe-kopp blir fiffe kakon fipp kokon.

Så, nu vet ni det.

Ring P1

Det går ett radioprogram i P1 på mornarna. Det heter Ring P1. Vanligt folk får ringa in och prata av sig om alla möjliga saker de är irriterade på. Programmet börjar klockan nio på morgonen så jag brukar för det mesta missa det eftersom jag har hunnit börja jobba och därmed inte lyssnar på radion mer. Men ibland sitter jag i bilen, på väg någonstans, och då lyssnar jag på P1. Det brukar ta fyra minuter och sedan är jag så upprörd över hur korkade svenskar är. Iallafall de som ringer in till P1.

Idag var det en tant som gnällde över att samhället tvingar oss till saker. Som exempel tog hon en vårdinrättning som ville prata med sina kunder (eventuellt blivande patienter) och bjöd in alla 70-åringar. Endast två kom. Sen sitter tanten och påstår att de inte ska tala om för folk vad de ska göra? Nähä? Hur definierar du orden bjuda in? Kom hit annars får ni ingen glass till efterrätt!

- Jag ska ha en fest på lördag, vill du komma?
- Du ska inte tala om för mig vad jag ska göra!!!

Hur tänker hon?

Sedan tar hon upp ett exempel på en skola som hade någon form av friskvårdsvecka och gick ut med ett önskemål om att man skulle låta bli att skjutsa sina barn i bilen och istället promenera eller cykla till skolan. Då hade tydligen några barn blivit mobbade för att deras föräldrar tydligen gått på finten och verkligen gjort så. En förälder var tydligen så upprörd att han skulle JO-anmäla skolan. För vaddå?

En kampanj för folkhälsan är inte obligatorisk eller bindande på något sätt. Den är en rekommendation. Du kan fullständigt strunta i den. Om dina barn blir mobbade i skolan så har du helt andra problem än folkhälsan att fundera över. En JO-anmälan mot skolan räddar inte dina barn. Prata med de som mobbar istället. Prata med dem, prata med deras föräldrar, prata med skolan. Lös det verkliga problemet. Och ha cykelhjälm på dig när du cyklar barnen till skolan. Föregå med gott exempel.

Jag hade tänkt var ironisk, sarkastisk och spydig här men jag raderade hela det stycket för rädslan att någon faktiskt inte fattar.

torsdag 14 maj 2009

2009-14: När djävulen håller ljuset - Karin Fossum

En norsk snigeldeckare. Det tar ett bra tag innan det händer nåt i den här boken. Tempot är ganska långsamt men blir ändå sugande och spännande.

Andreas och Zipp (Sievert) är 19 år och driver omkring och har inget kul att göra. De går till pubben* och dricker öl. De jiddrar med en liten pojke och har fortfande tråkigt. Pengarna tar slut och de är sugna på några öl till. De rycker en väska och därifrån går allt utför.

Det märkliga med den här boken är att den behandlar i stort sett bara ett tiotal personer. Det är som om Oslo är en liten fiskarby nordväst om Mo-i-Rana. Alla personerna har något med historien att göra och alla flikas in i författarens väv. Inget onödigt bjäfs. Ingen sidohistoria. Det känns konstigt.

Det bra med den här boken är att man får en inblick i många olika människors situation. Unga, äldre, stressade, sjuka och dementa. Boken skapar frågor.

Som av en ren händelse har Bokhora recenserat Höstoffer idag. Där pratar de om kursivering i böcker, dvs att mördarens tankar presenteras i kursiverad stil i boken så att man tydligt skiljer de från den övriga texten. Detta sker även i denna boken, även om Karin i det här fallet använder fet stil istället. Min åsikt är att både kursiv och fet stil gör läsningen svårare. Man kan använda dessa trix för att markera ett speciellt ord om man måste. Men inte i löptext. Karin Fossum har i den här boken även ändrat stilgrepp på ett annat sätt; Boken är skriven i tredje person, dvs en osynlig betraktare berättar om alla och en var på ett beskrivande och objektivt sätt - förutom när vi får följa mördarens tankar då boken helt plötsligt går över i första person (dvs jag-form) (och fetstil). Det hade räckt med ett stilbrott.

När djävulen håller ljuset är inte indelad i kapitel. Det finns styckesavgränsare som kommer lite här och där för att bryta av och markera att det är en annan händelse som beskrivs. Det stör bara lite eftersom det är svårare att lägga ifrån sig boken när man inte kommer till ett kapitelavslut.

Trots all kritik tycker jag ändå att boken är bra och väl värd att läsa.



*) Ja, ska det heta webb och blogg så får det tamigtusan heta pubb också.

tisdag 12 maj 2009

Fullt upp hela kvällen...

... vad händer då?

Jo, Thomas "Gotland" Lövkvist går upp och tar ledningen i Giro d'Italia. Hur stort är inte det? Synd att jag inte spelade in dagens etapp. Vacchi måste ha vrålat sig hes.

måndag 11 maj 2009

Nu kan man följa Atlantis via NASA-tv

Uppskjutningen av rymdfärjan Atlantis, som ska putsa linserna på rymdteleskopet Hubble, har just börjat följas av NASA-tv. Det är sju och en halv timma kvar till start så ni behöver inte ha bråttom.

Tankar för dagen


De har börjat tanka Atlantis nu. 9 timmar kvar...

Uppskjutningen av Atlantis är framskjuten...


... hela sju sekunder. Det är tydligen Hubble som slackar efter lite.

Jag följer NASA:s kvitter inför uppskjutningen av Atlantis ikväll. Besättningen ska flyga till Hubble och utföra lite vanlig enkel service.

Det går även att följa Astro-Mike, en av astronauterna som ska upp. Han kommer att försöka twittra från rymden. Vi får väl se hur det går.

Det tråkiga med resorna till Hubble är att sändningstäckningen inte är lika fulländad som vid ett besök på ISS. Rymdstationen är fullsmäckad med kameror som filmar från höger och vänster. Vid en resa till Hubble får man nöja sig med de få kameror som följer med Atlantis upp.

Klockan 20:01 (svensk sommartid, SST) startar motorerna. NASA sänder direkt på nätet.


Läs mer på Populär Astronomi.
Läs mer i DN.

Det var Rally i lördags

Vårens bästa Rebusrally gick av stapeln i lördags och Enar åkte som vanligt. Vi hade fantastiskt kul i bussen den här gången. Vädret var lite för underbart. Stora fluffiga moln som täcker solen sporadiskt gör att luxnivån mot kartan skiftar enormt. Glasögon på - glasögon av. Hela tiden. Jobbigt. Migrän. Kaffe. Gott. Tack Lena, Jörgen och Hanna för att jag fick snylta kaffe från er.

Det var ett intressant rally på många sätt, inte minst på det aktiva djurlivet. Vi såg en älg, en hel klase med rådjur, en hare, en vråk-hök-typ-fågel och en hafsörn. Det kan inte ha varit en havsörn för den var långt från havet. Den måste ha slarvat sig till Sturefors på nåt annat sätt. Dessutom såg vi de vanliga korna, hästarna och fåren man passerar under ett normalt rally. Jo, en inhägnad orne såg vi också. En vildsvinsgalt i tryckimpregnerad glasfiber.

Slutligen vill jag sända en fetstor kram till S-A-S som ordnade rallyt på ett så föredömligt sätt. Det är ett nöje att åka era rallyn. Missförstå mig inte, alla rallyn är nöjen, det här var ett stort nöje.



Hur det gick? Vi kom tvåa, som vanligt. Man kan ställa klockan efter oss. Dessvärre hade Puh frisläng så vi får bygga rallyt i höst. Det ska också bli ett nöje. Kom gärna och åk. Det är inte gratis, men det är kul. Fråga snällt så berättar jag mer.

2009-13: Främmande fågel - Anna Jansson


Det här är en riktigt bra kriminalroman. Boken handlar om Gotland. En gammal gubbe som handhar ett duvslag hittar en dag en rysk duva som ser lite hängig ut. Lite senare är han själv lite hängig. Grannen kommer och kollar läget. Därefter går hon till ett fotbollsläger och serverar mat. Rätt som det är har fågelinfluensan drabbat ön och först då lyser den mänskliga irrationaliteten igenom på allvar. Korkade människor blir arga och gör än fler dumheter. Några stackars läkare och poliser får fullt upp med att försöka hålla ön isolerad så att flunsan inte sprider sig till fastlandet.

Det som gör den här boken så bra är att den väcker tankar. Tänk om detta händer på riktigt. Är politiker så otroligt korkade på riktigt? Borde inte läkare ha fler kollegor så att de får sova nån gång också? Borde inte all vårdpersonal ha mer betalt? (utom möjligen läkarna då)

Det finns vaccin. Sverige har beställt en miljon doser. Dessvärre har beställningen inte gått iväg. Dessbättre visar det sig att det vaccinet ändå inte hade hjälpt. Det gör emellertid inte något, för de råkar hitta ett nytt vaccin - på Gotland. Räkna ut oddsen hörrni!

Snart visar det sig att inte alla smittas heller. Det är rätt märkligt. Det tycker polisen också.

Det här är en riktigt bra bok. Helt klart i klass med Sjöwall-Wahlöö.
Aktuell och samhällskritisk.

2009-12: Vattenhästen - Dick King-Smith


Det här är en barnbok för barn som börjat läsa själva. Boken innehåller visserligen ett tiotal bilder men utslaget på 125 sidor så blir det ingen bilderbok precis.

Boken handlar om åttaåriga Kirstie och hennes lillebror Angus. Kirstie verkar vettig och Angus verkar lite barnsligt korkad. Detta är inte alls den känslan jag får när jag läser recensionen av filmen. I filmen är det tydligen Angus resa som är det viktiga. Kirstie är bara ytterligare en kvinnlig bifigur. Nu har jag inte sett filmen själv så jag ska inte dra några högre växlar (än så här) om detta. Det kommer en blogg om filmen också, var så säkra.

Boken då; Det är som sagt en barnbok och som sådan är den lättläst och trevlig.

Angus och Kirstie hittar ett ägg på stranden efter en häftig storm. De tar med sig ägget hem. De har uppenbarligen inte sett Alien. Ägget kläcks och en örm-ödla-nått simmar omkring i badkaret. Deras mamma går i taket och ödlan får flytta ut till guldfiskdammen i trädgården. Barnens morfar berättar att det är en vattenhäst (eller bäckahäst som det också kan kallas). De döper hästen till Kruse, efter en Robinson med samma namn.

De matar den och den växer. Vintern kommer och dammen kommer att bottenfrysa. Kruse måste flyttas - hur ska det gå till? De hittar en skottkärra men Kruse har blivit för stor så han välter ur. Som tur är har alla vägarna frusit så Kruse kan glida på rumpan hela vägen ner till sjön som är tillräckligt stor för att inte frysa på vintern.

I sjön finns fisk så Kruse kan nu äta själv. Men någon kan ju se honom så familjen får för sig att dressera honom att gömma sig för allt och alla om de inte ropar hans namn.

Kruse växer så småningom ur den lilla sjön också och måste ånyo flyttas, men vart? De hittar en flyttbil som de kan låna av ett tveksamt element (skurk alltså). På något sätt lyckas de baxa in Kruse i vagnen och kör iväg till sjön som de valt ut men vägrar att nämna namnet på. Som om inte jag hade gissat det redan första kapitlet. Men så är jag inte 10 år längre. Kanske inte rätt målgrupp alltså.

Flytten går bra men i den nya sjön finns det fiskare med båt och Kruse råkar äta upp en av dem (båtarna alltså, inga fiskare skadas i boken). Därmed är Kruse upptäckt och världen blir informerad.

Vill ni veta mer får ni läsa boken själva. Berätta inte slutet för era barn. Låt dem läsa själva också.

söndag 10 maj 2009

2009-11: Innan jag dör - Jenny Downham


Det här är andra boken i vår bokcirkel.

Jag, som inte minns nåt från tiden före 19 års ålder, har varken varit 16, tjej eller cancersjuk. Det gjorde det extra intressant att få läsa den här boken och lära känna Tessa.

Tessa, som är huvudpersonen i boken, är ganska loj och introvert i början av boken. Jag fick en känsla av att hon varit sån ganska länge också, för hennes familj har antagit en ton av sarkasm om möjligheten att få upp henne ur sängen för att äta frukost. Men Tessa får besök av sin bästa kompis Zoey som lockar fram det mesta ur Tessa och hennes liv tar en rejäl vändning.

På bara några veckor, känns det som, går Tessa genom en hel pubertet av frigörelse. Hon är ju sjuk. Då kan man komma loss med vad som helst. Vad ska de göra?

Tessa börjar skriva på en lista med alla möjliga saker hon vill göra innan hon dör. Några av dem är väl inte helt oväntade. Några andra däremot borde kanske ha fått stryka på foten med lite väl anpassad självinsikt. Tessa norpar exempelvis sin pappas bil och åker och hämtar Zoey för en liten lyckotur (är inte det en tautologi?). Det blir inte så bra.

Tessa gör en hel del andra saker som inte heller är så lyckade vid en närmare granskning. Men å andra sidan öppnar det henne för mer djuplodande behov. Berättelsen blir mer sansad mot slutet av boken och slutet av Tessas liv.

Boken är skriven i första person, dvs det är Tessa som berättar allt. De avslutande kapitlen är fantastiskt målande beskrivna. Man får nästan känslan av att Jenny (författarinnan) själv dött och återuppstått för att berätta hur det var. Tiden flyger iväg men Tessa uppfattar bara fragment och de är dessutom uppblandade med drömmar och halucinationer från medicineringen hon får.

Det här är en lättsam bok, även om slutet tynger en hel del. Jag tycker att du ska ta dig tid att läsa den. Det är den värd.

fredag 8 maj 2009

Ancient

Nothing is so ancient that it can't get older. (kylskåpspoesi by hustrun)

Idag fyller vi 10 år som gifta. Egentligen är det imorgon (9 maj) som är våran dag men vi gifte oss lixom på bröllopsafton (den 8 maj) eftersom en lördag passade bättre än en söndag. Det är väl inte vårt fel att veckodagarna inte synkar med siffrorna heller!

Så grattis på oss. Vi roxxar!

torsdag 7 maj 2009

En rejält designad Lance på Girot

Lance Armstrong (som driver sitt liv åt att bekämpa cancer) kommer att cykla Giro d'Italia på en rejält designad cykel. Hjälmen går i samma färger. Det är en blandning av alla mönster i den lacken; arabiska, hinduiska, geometriska och vulgära. Gult och svart tycks vara årets färgkombo. Gult var väl inte förvånande, egentligen. Lances egna cancerfond/stiftelse, Livestrong, har färgen gult.

Giro d'Italia

På lördag är det dags igen. Gd'I spelar för hundrade gången. Jubel!
Lance Armstrong ska cykla girot för första gången. Det blir hans första stora lopp sedan återkomsten och nyckelbenbrottet. Han lär väl inte vinna men laddar säkert för något spännande till Touren i juli.

Man kan följa girot här, här, här och här.

onsdag 6 maj 2009

Det här var en smart sak

Ett sadelskydd lagom stort så att man får in hjälmen under det och dessutom kan låsa fast det så att ingen snor prylarna. Villha-faktor.

Astronomiåret 2009

Som en del av astronomiåret 2009 tänker jag skriva lite intressanta fakta om rymden lite då och då.

Idag ska jag försöka reda ut begreppen kring Meteorer och Asteroider.

Om vi börjar med meteor:arna så har vi:
- Meteorider - finns ute i rymden
- Meteorer - har kommit in i jordens atmosfär (stjärnfall)
- Meteoriter - har landat på jorden utan att brinna upp helt på vägen (järnklump)
- Meteorologer - har hamnat i teven och förutspår vädret kommande dagar

Mete'oros är rena grekiskan (bokstavligen) och betyder "i luften".

Så, nu kan ni skillnaden mellan de som låter lika.

Ute i rymden finns tre olika sorter:
- Meteorider
- Asteroider
- Kometer

Asteroider är mycket större än meteorider, ofta deras mamma eftersom de lämnar små partiklar efter sig längs vägen. Asteroider räknas som småplaneter men är i själva verket mycket mycket mindre än månen. Planet-biten i namnet har de fått för att de har en omloppsbana runt solen.

Kometer (grek: aster kometes "hårstjärna") är Asteroider som har svans, eller kanske hår? Svansen uppstår genom att kometen flyger genom en dusch av solstrålning som hettar upp vatten och flyktiga ämnen till gaser som slits med av solvinden. Därför kan det ibland (från jorden) se ut som om kometen flyger sidledes eller kanske rentav baklänges.


All den här informationen har jag sammanställt med information från Wikipedia. Det finns mer att läsa där.

tisdag 5 maj 2009

epostgenerationen

Jag lyssnade på Vetenskapsradions veckomagasin idag. Det sänds visserligen på fredagar men om man har vissa kontakter så kan man lyssna även på tisdagar. Det har jag. Mina kontakter sitter på ajpodden. Programmet var från oktober förra året, så mycket för aktuella data...

Det handlade om IM-generationen och epostgenerationen. IM står för Instant Messaging (ung direktmeddelande) och byggs i huvudsak upp av MSN, ICQ och några till. För er som läser detta och är helt borta just nu så pratar jag om en sorts kommunikationsprogram till datorn i vilka man kan skicka snabba korta meddelande direkt till sina vänner som är registrerade i programmet.

IM-generationen är uppväxta med chattprogram och har en högre förmåga att utsätta hjärnan för simultana uppdrag. De sitter ofta och gör läxorna samtidigt som de chattar med kompisar och lyssnar på musik. Tre-fyra uppdrag samtidigt är inga problem.

epostgenerationen däremot är uppväxt med långsammare kommunikationer och är mer vana vid att skicka ebrev, ringa eller (gud förbjude) faxa varandra. (En fax är en maskin som skickar analoga SMS på papper över en låångsam telefonlinje.)

Skiljegränsen tycktes ligga någonstans runt 35 år. Därvidlag skulle jag landa i epostgenerationen. Det är kanske sant. Jag har inte haft ett tjattprogram igång på flera år. Men jag lyssnar gärna på musik när jag arbetar.

En trend som jag har noterat är att epostgenerationen troligen borde kallas ignoransgenerationen. Många gånger när jag får en kallelse från en e-grupp (mailinglista) så kommer svar om att folk inte kan närvara också på den listan. Jag vill väl för tusan inte veta om du inte ska komma på ett möte som Nisse har kallat till. Det tycks vara helt hopplöst att få folk att förstå att det är en subtil skillnad på att svara på ett brev och att svara alla på ett brev.

Och inte nog med det. Ibland kommer det arton brev på epostlistan och nio av dem kommer från någon saftskalle som sagt åt sin epostklient att autosvara att han är på semester den här veckan och kommer tillbaka den 17 maj. Det är ju så M$. Tänk om man kunde göra likadant med Posten. Skicka ett brev till mig, gärna räkningar, så kommer min brevbärare tillbaka med räkningen och säger; Nä hörrödu, han är på semester.

Men jag antar att det ändå skulle ligga en kopia av räkningen kvar i min låda när jag kommer hem från semestern... Fan. Jag hade nästan en affärsidé där.