torsdag 14 maj 2009

2009-14: När djävulen håller ljuset - Karin Fossum

En norsk snigeldeckare. Det tar ett bra tag innan det händer nåt i den här boken. Tempot är ganska långsamt men blir ändå sugande och spännande.

Andreas och Zipp (Sievert) är 19 år och driver omkring och har inget kul att göra. De går till pubben* och dricker öl. De jiddrar med en liten pojke och har fortfande tråkigt. Pengarna tar slut och de är sugna på några öl till. De rycker en väska och därifrån går allt utför.

Det märkliga med den här boken är att den behandlar i stort sett bara ett tiotal personer. Det är som om Oslo är en liten fiskarby nordväst om Mo-i-Rana. Alla personerna har något med historien att göra och alla flikas in i författarens väv. Inget onödigt bjäfs. Ingen sidohistoria. Det känns konstigt.

Det bra med den här boken är att man får en inblick i många olika människors situation. Unga, äldre, stressade, sjuka och dementa. Boken skapar frågor.

Som av en ren händelse har Bokhora recenserat Höstoffer idag. Där pratar de om kursivering i böcker, dvs att mördarens tankar presenteras i kursiverad stil i boken så att man tydligt skiljer de från den övriga texten. Detta sker även i denna boken, även om Karin i det här fallet använder fet stil istället. Min åsikt är att både kursiv och fet stil gör läsningen svårare. Man kan använda dessa trix för att markera ett speciellt ord om man måste. Men inte i löptext. Karin Fossum har i den här boken även ändrat stilgrepp på ett annat sätt; Boken är skriven i tredje person, dvs en osynlig betraktare berättar om alla och en var på ett beskrivande och objektivt sätt - förutom när vi får följa mördarens tankar då boken helt plötsligt går över i första person (dvs jag-form) (och fetstil). Det hade räckt med ett stilbrott.

När djävulen håller ljuset är inte indelad i kapitel. Det finns styckesavgränsare som kommer lite här och där för att bryta av och markera att det är en annan händelse som beskrivs. Det stör bara lite eftersom det är svårare att lägga ifrån sig boken när man inte kommer till ett kapitelavslut.

Trots all kritik tycker jag ändå att boken är bra och väl värd att läsa.



*) Ja, ska det heta webb och blogg så får det tamigtusan heta pubb också.

Inga kommentarer: